Vet inte vad som fick mig att ikväll, efter alla mina positiva feelings runt om i livet med alla möjliga saker...

.. Ja vad fick mig att ta fram Dina två brev jag fick av Dig just ikväll...?


Kanske för att känslorna kommer som en tsunami våg.. Sköljer över mig, när jag minst anar, den där skitjobbiga känslan av att tro sig ha något men lika fort går känslan över i tomhet eller maktlöshet...

Kan tyckas att det var en kort tid vi kände varandra, men det var så rätt, rätt i magen o hjärtat!

Jag har dessutom drömt att vi gifte oss!
Jag som tackat nej 2 ggr i mitt liv till 2 män... Kändes inte rätt dessa gånger..

O så var Du den jag gifte mig med. Kärlek!?

Eller så har jag fått distans mer nu, ser det med mer klara ögon nu..
Du sa en gång.. " så går tiden och allt tunnas ut och bleknar..o livet går vidare.."
Så sant, för vissa är det nog så.
Men jag har ju inte kännt så starka känslor någonsin i mitt liv..
Mmm.. inget skitsnack. Så är det..
Det vet ALLA i min omgivning... Helt otroligt sant. Ja jag är glad att fått känna hur det känns :)

Tänk vad en Sture ställde till det för mig... <3

Kram